Tisdag  Dateicon  30.7.2019  Tigericon  275km Handlebaricon  3h30m Feeticon  - km Totalt: - km  Weathericon

Wackeeeeen!
En tårdrypande återföring med min bror från en annan mor (ok, möjligen en mild överdrift).
Björnen har fått dispens från sina förpliktelser som nybliven småbarnsförälder och slår följe för ett gemensamt återtåg till Wacken i samband med att de firar 30års jubileum.

Färden ner till Göteborg var en orgie i tristess men det var åtminstone avsevärt roligare att inte åka själv.
Lunchstopp på ett pizzahak i Mellerud blev enda stoppet på vägen.
Vädret var perfekt, lagom varmt och inget regn.

Bara att hoppas på något liknande för festivalen.
Vi får åka på färjan i god tid före avfärd vilket är en fördel då jag och Björne är väldigt lika så till vida att om det inte fanns någon begränsning i tid skulle vi antagligen stå kvar och spänna remmar för att förankra hojen bara liiiite bättre hela överfarten.
Vi installerar oss i hytten, gör ett besök i taxfreen och letar sedan upp en bar för att jämföra bandspelningar för festivalen.

Möt den nya Tigern, inte alls samma som gamla Tigern.

Onsdag  Dateicon  31.7.2019  Tigericon  73km Totalt:348km Handlebaricon  1h08m Totalt:4h38m Feeticon  9.47km Totalt: 9.47km  Weathericon

En mycket kort dagsetapp gör att vi kommer väl tidigt till hotellet.

Jag knackar på och undrar först varför Anthony Hopkins öppnar dörren innan jag inser att det är Thorsten som odlat ett mäktigt vitt skägg sedan vi senast såg honom.
Han ger oss ett så fast handslag ett sådant skägg förpliktigar och går sedan vidare till att kritisera mitt klädval då jag har en Indian Motorcycles t-shirt på mig.
När han får klart för sig att jag köpt den i Thailand ser han ut som han svalt en citron.
En sådan T-shirt köper man i USA och efter att man kört en. Något han självklart själv har gjort.

Han är en jävla skön lirare Thorsten, dock märks det att han inte är fullt lika energisk längre då hotellet blivit ganska eftersatt sedan vi senast var här. Inte ofräscht men slitet.
Utan att vi bett om det letar Thorsten fram lättviktspreseningar vi kan dra över hojarna under veckan vilket var hyggligt.

Jag har vid det här laget börjat få migrän så direkt avfärd mot Wacken var inte aktuellt.
Tar medicin och lägger mig ett par timmar vilket gör totalt underverk för skallen.

Strax efter 15 åker vi mot dårhuset kallat Wacken.
På festivalområdet har vi ingenting gratis för att ha varit där förut, de har i princip gjort om på precis allting.
Efter en väldigt grundläggande säkerhetskontroll får vi gå igenom hela festivalområdet innan vi kan växla våra biljetter mot festivalband och därefter får vi på nytt försöka bilda oss en uppfattning om hur området är uppbyggt då ingenting känns igen sedan vi senast var här.

Det är nu säkerhetskontroll i flera omgångar istället för som förut bara en yttre in till området och en inre till det stora scenområdet.
De har också tyvärr flyttat in de två scenerna i tältet in på samma område som de stora scenerna vilket känns som det är anledningen till att det är trängre i år än tidigare, har folk gjort sig besväret att gå in genom kontrollen stannar de kvar där vilket gör besökarna mer koncentrerade till samma plats istället för utspridda över större delen av området som det var förut.

Under kvällen såg vi delar av eller hela spelningar med The Damned, Sweet, The Sinderellas och Sisters of Mercy.
The Damned var en behaglig överraskning då det var ett av Björnens val och inget jag lyssnat in mig på men gubbarna rockade röven av stället.
Sisters of Mercy såg jag fram emot då jag i delningen mellan Hårdrockare och Synthare aldrig brände bron helt till synth och smyglyssnade mycket på Sisters emellan nötningarna av Twisted Sister.
Att få höra introt till Temple of love var stort även om spelningen i stort plågades av rätt dålig ljudkvalité.

 

We're back!

Hojarna paketerade för resten av veckan.

The Holy Wacken Land.
Inne på  området men utanför säkerhetskontrollen finns ett tämligen välsorterat snabbköp.
Eller ja, det är väl kanske mer en tämligen välsorterad spritbutik som även säljer matvaror, de kan sin kundkrets.

The Damned

Sweet

The Sinderellas var mer en audiovisuell upplevelse med rätt stark tonvikt på det visuella.

Sisters!

Setlists:
The DamnedSweet • The Sinderellas • Sisters of Mercy

Torsdag  Dateicon  1.8.2019  Tigericon  - km Handlebaricon  -h-m Feeticon  5.45 km Totalt: 14.92km  Weathericon

Även om de i år till skillnad från tidigare år hade kända band även på onsdagen är detta ändå första "riktiga" dagen på festivalen.
Det finns inget i en sk. kontinental frukost jag kan äta så jag tog istället sovmorgon för att sedan äta mat när vi tagit oss till festivalen.
Eller ja, beroende på hur man ser det så var väl fireball:en vi drack innan vi gick in på området frukost.
Efter att ha gjort Fireballen sällskap med lite ris och kyckling så tar vi ett varv på merch-gatorna före dagens första spelning.

Vi tar plats framför Louder scenen och Versengold, ett tyskt band som väl närmast kan sägas spela någon form av folkrock.
Oavsett vad man kallar det så är det otroligt medryckande och gensvaret från publiken var helt otroligt.
Det var också första gången jag sett en nyckelharpa på Wacken.

Efter det var det bara fråga om en sidledes förflyttning till Harder scenen där Beyond the black spelade.
Ett gäng töntar hittade några likasinnade och tyckte att det var läge att dra igång en mosh-pit där vi stod men de tröttnade rätt fort.
Jag vet inte riktigt vad de hade råkat få i sig för jag tycker själv BTB är bra och det var en helt ok spelning men mosh-pit material är det då fan inte.

Spelningarna i stort sett avlöste varandra den här dagen så vi beger oss till Faster scenen för nästa spelning.
Krokus
var klassisk rock i raffinerad form vilket inte går att misslyckas med.

Hammerfall däremot misslyckas i alla fall med mig ständigt för jag har aldrig riktigt fattat grejjen.
Men det är ett Svenskt band så man får väl göra sin plikt och Björne gillar dem även om han inte heller tyckte spelningen var särskilt imponerande.

Nästa band däremot slog mig som en färsk adrenalinfylld köttbit rakt i ansiktet när vi såg dem på Wacken 2011.
Airbourne är en show man helt enkelt inte får missa och de levererar även denna gång.
Joel O’Keeffe spelar förutom gitarr även publiken som en cirkusdomptör.
Oerhört publikfriande och en grym spelning.

Kvällens sista spelning var med våra Svenska hjältar Sabaton.
Förväntningarna var höga då Sabaton hade både Faster och Harder scenen för en jubileumsshow och såvitt jag vet har inget band kört två scener förut.
Vi hade i princip bara tur som valt Faster scenen för det var där spelningen faktiskt var, på Harder scenen stod Per Sundström (basisten) och höll låda en stund och några fd. bandmedlemmar dök upp ungefär mitt i spelningen men våldsamt spännande var det inte där så de som trängt sig fram i ledet på den scenen lär ha blivit rätt besvikna.
Även om vi förväntat oss mer show så var det en jävligt bra spelning rent musikaliskt och Swedish Pagans med Tina Guo som gästartist var grymt.

Vi tog en taxi tillbaka till hotellet under gårdagen men den här gången hade vi faktiskt avtalat hämtning med Thorsten.
Det kunde vi besparat oss för han dök helt enkelt aldrig upp.
Då taxin gick på €30 jämfört med de €20 vi betalar Thorsten så bestämmer vi att vi helt enkelt tar taxi hem efter festivalen i fortsättning.
Dels behöver vi inte anpassa oss tidsmässigt efter Thorstens rätt pressade schema och sedan riskerar vi inte heller då att behöva dela skjutsen med Franschhhischhhhiskaner-Norsken med världshistoriens sämsta ölsinne då han tyvärr fanns på plats i år igen.
Fördelen för Thorsten är att nu när han sköter allt själv och har så dåligt med tid behöver han inte spilla någon tid på att duscha när han kör runt på den pajasen, det är bara att starta en konversation med honom när han är full så blir han översköljd av både narcissistiska vanföreställningar och saliv.
 

En av säkerhetskontrollerna

Food court.

Versengold

Beyond the black

Krokus

Airbourne

Man får se det mesta under den här festivalen.

Sabaton

Setlists:
VersengoldBeyond the BlackKrokusHammerfallAirbourneSabaton