42 dagar  9360km   120h 52m
1304km   335.77km  11 Länder

Det vore lögn om jag inte uttryckte min djupa besvikelse över att det blev som det blev med Azerbajdzjan.
Absolut är det fortfarande rätt ballt att kunna säga att jag åkt hoj i alla Europeiska länder utom ett men att slutligen ha kunnat säga alla hade smällt en hel del högre.

Åkningsmässigt var detta i princip Irlandsresans raka motsats där Irland i stort sett bara handlade om åkat medan den här i princip helt handlade om destinationerna.
Visserligen är det delvis en konsekvens av vädret.
Jag hade t.ex. planerat en hel del fin-åkning på Cypern men pallade fan inte att sätta mig på hojen i 40ºC.
Det var tillräckligt svårt att hantera den temperaturen i short och t-shirt.
Och där kommer vi ju osökt in på den här resans enskilt största misstag, temperaturen.
Från det jag rullade av båten i Georgien till jag kom tillbaka upp till norra Ungern var temperaturen aldrig under 30ºC.
Jag borde fördröjt den här resan med åtminstone en månad för att tajma in säsongstemperaturer som med svenska mått mätt hade varit mer hanterbara.
Det ska dock också sägas att även om det blev otroligt mycket motorvägsåka så var det absolut inte på något sätt utan underhållningsvärde.
Det var ofta både kurviga vägar och sceniska miljöer.

Trafikkulturen i Georgien kom som något av en chock.
Jag hade givetvis inte förväntat mig någon särskilt defensiv körning i den här delen av Europa men den frenetiskt aggressiva och egoistiska körstilen som var norm och inte undantag hade jag faktiskt inte räknat med.
Georgien petar ner Albanien från förstaplatsen som det Europeiska land med sämst trafikkultur.

Turkiet har ett idiotiskt och i mitt tycke farligt system där motorcyklar enligt lag ska framföras i en lägre hastighet än bilar på motorväg.
Där bilar får köra 120km/h får motorcyklar bara köra 100 vilket är i princip de hastigheter bussar och lastbilar kör.
Enligt vad jag upplevde så frirullar lastbilar i nerförsbacke i hela Kaukasien-regionen och större delen av Turkiet så en lastbil i full kareta nerför i över 100 knyck är ingen ovanlighet.
Genomgående höll jag den hastighet som var skyltad (för bilar).
Hastighetsefterlevnaden är så pass låg att jag inte var bland de snabbare på vägen men inte heller oförutsägbart och farligt långsam.
Antingen är det ingen som bryr sig ifall man inte överskrider faktisk skyltad hastighet eller också hade jag vansinnig tur för jag åkte nog ändå strax under 300 mil motorväg i Turkiet och jag fick inga böter.

Men med det gnället avklarat så tycker jag ändå att det blev en väldigt lyckad resa med få bakslag (förutom Azerbajdzjan).
Att kunna gena över svarta havet med färja istället för att behöva åka landvägen både fram och tillbaka genom Turkiet var extremt praktiskt och trots lite spartansk tillvaro ombord klart värt det.

Kostnader för boende och bränsle (omvandlat till SEK).

Övriga kostnader (omvandlat till SEK).