Tisdag    13.08.2013
  486km Totalt: 3279km

Klockan ringer till väckning kl. 08 och vi letar oss yrvakna till frukosten där jag med en sällsynt dålig aptit förser mig spartanskt.
Det visade sig vara lika bra då magen reklamerade den frukosten så fort vi kommit tillbaka till rummet.
Då det krävs mer än två öl för att åstadkomma den effekten ställer jag mig mycket tveksam till gårdagens mjölkfria matalternativ.

En något dålig start på en gråmulen dag.
Detta ser ut att bli första dagen i regn vilket inte bådar gott då vi ska åka närmare 50 mil.
Närmaste vägen från Bratislava till Krakow är egentligen via Tjeckien men jag åkte inte till Slovakien för att åka motorcykel där så vi refuserar den rutten till förmån för en förhoppningsvis mer scenisk rutt genom ett litet bergsmassiv kallat Tatrabergen.

På vägen dit får vi klart för oss att Slovakerna förstått att det faktiskt går att svänga i höga hastigheter då det på 130km/h motorväg var den ena svepande långa kurvan efter den andra, underhållning på hög nivå och bra flyt i trafiken utan köer.

Vi kommer längre och längre ut i obygden på vårt äventyr tills vi till slut hamnar i gamla brukssamhällen där de säkert aldrig ens sett människor av just vår nyans av gris-skär förut.

Vägen över Tatras var mycket behaglig om än att vägstandarden var lite tveksam, det såg ut som om de lagat tjälskott genom att slänga ut tjocka pannkakor av asfalt i psykedeliska mönster men det var i alla fall spännande körning.

Väl över gränsen är det första som möter oss polska gränsvakter som står och spanar mot gränsen med kikare, de måste ha missat PM:et att gränsen är helt öppen.
Efter någon kilometer ser vi en kvinna som går med ett par kor på trottoaren och därefter slår lukten av brinnande sopor emot oss som en vägg och förföljer oss i flera mil.
Fördomarna om de gamla öststaterna bekräftades i rask takt.

Några mil innan Krakow börjar regnet som hotat hela dagen men håller inte i sig mer än några kilometer, vi har verkligen haft en otroligt tur med vädret den här resan.
Vi hade gråmulet i femtio mil utan att ha blivit blöta.

Vi kommer fram till hotellet, checkar in och kör bort hojarna till deras säkra parkering innan vi sköljer av oss resdammet och sticker mot old town för att hitta en restaurang.
Vi hittar en tilltalande meny på Staropolska vid stora torget och beställer varsitt ölrostat fläsklägg, har ingen aning om ifall det är Polskt eller inte men det var i alla fall gott och utan mjölk.

Ens referenser har nog blivit skadade för jag satt verkligen och frös som en hund i jeans och tröja trots att jag misstänker att det var runt tjugo grader varmt.
Jag hade därför kunnat skippa desserten i form av frusen jordgubbspuré med vodka (vi är ju i Polen) och lime men det såg ju så gott ut på menyn!
När jag väl fått i mig den desserten skakade jag nästan okontrollerat så när Björn tycker det börjar bli dags att sticka tillbaka till hotellet och ta kvällen argumenterar jag inte emot.

Tatrabergen

Krakow, Krakow! Två fullträffar!

 Onsdag    14.08.2013 

Efter frukost sticker vi iväg till Krakóws huvudattraktion Wawel hill och Wawel slottet, daterat någonstans kring medeltiden och likt övriga Kraków i stort sett oskadat av andra världskrigets härjningar.
De har delat upp slottet i flera olika utställningar så man väljer från en meny vad man tänkt att se.
Vi tar ”State rooms”, ”Crown treasury and armory”, ”Lost Wavel” och eftersom Björn måste ha blivit biten av en bergsget när han var barn och alltid söker sig till den högsta punkten tog vi också med något som hette ”Sanomierska tower”.

Jag har migränkänning redan efter frukost så jag går ner i en liten ”allt suger”-svacka men efter källarturen och tornet dyker vi in på ett café och fyller på med socker i form av fruktsallad.
Björn tar en grädde med bismak av glass och ytterligare en grädde med bismak av kaffe.
Jag tar en kopp kaffe och som efterrätt till kaffet en espresso i förhoppningen att koffeinet kan ta udden av migränen, det kan förvisso ha varit lågt blodsocker också men något av det hjälper i alla fall så de efterföljande utställningarna är betydligt mer givande.

Efter att ha gått igenom ”state rooms” och skattkammaren och rustkammaren börjar det bli hög tid för lunch, servicen var fin och servitriserna likaså varvid det inte finns någon bra anledning att inte återvända till samma ställe som tidigare för en lite lättare lunch.

Jag tar en kaffe på maten och Björn äter mer grädde med bismak av någonting.

Efter slottet lullade vi runt lite i staden innan vi letade oss in i de judiska kvarteren vilket påstods vara en sevärdhet.
Har man en fetish för fula hus och dåliga restauranger så är det helt klart värt ett besök men då jag inte är lagd åt det hållet kunde detta faktiskt kvitta.

Jag får syn på en orienteringstavla där Oskar Schindlers fabrik är utmärkt så vi styr vår kosa dit, när vi kommer fram är det såpass stängt att vi inte ens inser att vi är framme förrän vi redan gått förbi.

Vi knäpper ett par helt meningslösa bilder som bevis för att vi åtminstone orkat gå ända dit innan vi vänder och går in mot stan igen.
Nu känner åtminstone jag att Ungern är preskriberat och jag kan börja gnälla om Taxi igen men Björnen när fortfarande ett passionerat och brinnande hat mot all svart text mot gul bakgrund varvid det alternativet utgår.

Efter ett halvmarathon är vi tillbaka i Old Town och strosar runt till vi hittar en restaurang som kan tillfredsställa en mjölkfientlig mage.
Efter den traditionella Slovaktiska måltiden känner jag att jag bokstavligt talat skiter i att äta lokalt om jag ändå inte får behålla maten så jag tar en köttbit med pommes och en Tysk weissbier.

Efter det styr vi kosan åter mot hotellet, på vägen möter oss en stark och klar sopran utanför St Michaels Church.
Det är en gatumusikant som helt enkelt ställt sig där för att få ihop lite pengar men hon har en stämma som skulle få en x-factor jury att gråta.
Jag blev så paff att jag fick ett ”shut up and take my money” infall (fast utan ”shut up” delen).
Hennes stämma följde oss ett helt kvarter på promenaden tillbaka till hotellet och var en väldigt trevlig avrundning på staden Krakow.

Wawel

St. Michaels kyrkan

Stadsvandring

Vi var i alla fall där

 Torsdag    15.08.2013
  298km Totalt: 3577km

Då vi ändå ska ha två dagar i Warszawa och realistiskt sett inte hinner med så mycket första dagen ändå så har vi inte särskilt bråttom iväg.
Dessutom borde ju en 30 mils dagsetapp gå ganska fort… trodde vi.
Det började i alla fall bra med den i särklass lättaste navigeringen ut ur en stad någonsin, en högersväng och sedan rakt i 10 mil.

Men nu är det dock så att Polackerna hatar hastighet nästan lika mycket som de tycker om att inte låta den ena byn sluta innan den andra börjar.
Efter tio mil av 50-70-50-90-50-70 är jag redo för att läggas in på mentalsjukhus, det händer ju ingenting på trippmätaren!

Men sedan kan det ju också vara en del av anledningen till att Polackerna överlag inte har någon respekt för hastighetsbegränsningarna.
Så ibland blev vi faktiskt ”tvungna” att öka lite för att inte vara till hinder för trafiken.
I vanliga fall är jag inte så laglydig men vi såg flera poliskontroller under dagen och jag vill helst slippa separeras från varken mitt körkort eller sedlarna i min plånbok i en diskussion med en Polsk polis.
Till slut är vi i alla fall framme i Warszawa.
Av totalt 300km körda tror jag max 40 av dem gick på 120km/h motorväg mellan två av Polens största städer. Det hade vi inte räknat med.

Vi kommer fram till hotellet sent på eftermiddagen och det är äntligen ett hotell som faktiskt har sin säkra parkering under hotellet istället för att man ska åka flera kvarter bort och lämna ifrån sig hojen till en skum typ i en bajamaja med skottgluggar.

Tydligen har någon varnat hotellet i förväg för minibaren var låst! Trauma!!
Således fick vi ta välkomstölen tillsammans med maten på en restaurang på stora torget i gamla stan istället, det var sannerligen inte dumt det heller.

Det börjar bli ganska enkelt att bestämma destination numera, de senaste fyra städerna vi varit i har haft ett slott och ett old town.

Maten var nog inte särskilt Polsk, kycklingspett med pommes men ölen var desto mer.
Björne har fått smak för grädde med bismak av kaffe varvid han tog en sådan och jag tog en kaffe med bismak av kaffe.

Efter maten hade det redan hunnit mörkna men vi tog i alla fall en tur förbi ett krigsmonument för Warszawaupproret på vår stadsvandring tillbaka till hotellet.

Parlamentsbyggnaden och torget i gamla stan

Krigsmonumentet

Teatern var betydligt pampigare än parlamentet