Måndag 
12.08.2013 
236km Totalt: 2793km
Vi tar oss ungefär sex mil från Budapest innan Björnens spindelkänsla pinglar för att något är fel på motorcykeln.
Han är verkligen helt otrolig beträffande att ana sig till mekaniska fel.
Efter att ha svängt av på en Shell-mack och undersökt hojen grundligt visar det sig vara haveri på kedjelåset.
Han har monterat en kedja med traditionellt lås istället för nitad och clipset har släppt.
Men då det skjuvat in delen med tapparna för varje rotation då kedjan gått in i kedjehuset så har det räddat honom från vad som i bästa fall varit ett rejält haveri, i sämsta en total katastrof.
Medan Björn demonterar kedjan frågar jag på macken om de vet om någon mc-butik i närheten.
En kille förklarar på bristfällig engelska att han känner en mekaniker han kan ringa och som kan vara på plats om tio minuter.
När något låter för bra för att vara sant så är det ju oftast det och mekanikern visar sig vara en bärgare som ville ta upp hojen på bärgningsbilen och köra tillbaka till en Kawasakiverkstad i Budapest.
Nu var inte det något särskilt tilltalade alternativ vare sig tidsmässigt eller ekonomiskt för ett så enkelt fel så Björn förhandlar med bärgaren om ersättning för inställelse då han skulle få åka därifrån i oförrättat ärende.
Under tiden så går jag ut på restaurangens wifi och letar upp ett par alternativ i Budapest dit jag kan åka och köpa ett kedjelås eller alternativt en ny kedja.
Sagt och gjort, Björn straffas med en utryckningsavgift på €30 och jag drar iväg mot Budapest.
Bilbärgaren har dock under tiden lyckats luska fram en motorcykelfirma inom tio kilometers avstånd och genskjuter mig på motorvägen och signalerar till mig att följa efter.
Vi hamnar i en liten ort som heter Tata och en mc-firma som heter Pink motors.
Kvinnan bakom disken lyckas trots att hon inte kunde ett enda ord Engelska förmedla tydligt med den blick av avsmak när hon fick se Björns Biltemakedja att detta inte var något de befattade sig med i den här butiken och att hennes kvalitetskedjelås skulle vara lika inkompatibelt som Indier från olika kast.
Således vill hon sälja mig en ny D.I.D kedja istället vilket jag givetvis accepterar. Alternativen var ju trots allt ganska obefintliga.
Jag tar upp mitt Visa-kort då vi gjort oss av med varenda HUF vid föregående tankning.
Cash var dock ett Engelsk ord hon kunde varvid jag får åka en dryg halvmil till en Tescoaffär och en bankomat.
Den höll dock på att laddas av värdetransportörer.
Eller jag tror de var det i alla fall men att döma av arbetstempot kan det ha varit två sengångare som stulit ett par G4S-uniformer med tanke på tidsåtgången.
Får tag på kontanter, åker tillbaka och köper kedjan varefter jag vänder tillbaka till Björn så att kedjan kan monteras och det löser han snabbt.
Nu har det gått såpass lång tid att det är hög tid för lunch så vi passar på att luncha på den restaurang vars wifi jag tidigare lånat innan vi åker vidare.
Totalt tog det äventyret tre och en halv timme så det kunde varit betydligt värre och vi har ju heller inga tider att passa.
Vi drar vidare mot Bratislava och kommer trots haveriet fram till hotellet runt kl. 17.
Vi checkar in hos en trevlig receptionist och drar efter sedvanlig tvagning ut på stan.
Då vi fick oss en sen lunch siktar vi mot ett turistmål före kvällsmat och då vi såg slottet uppe på kullen med utsikt över stan när vi åkte över Donau så kändes destinationen ganska given.
Väl där tar vi oss varsitt glas äpple och kanel lemonad, tydligen är de väldigt förtjusta i hemgjord lemonad i Slovakien för det går att köpa mest överallt.
Björn tog en glass och jag tog en espresso, helt underbart gott och en riktig koffeinbomb i fingerborgsformat.
Jag måste dock börja vänja mig av med espresso för det känns som nästa steg i koffeinmissbruket är att injicera det rakt in i blodet.
Efter att ha utforskat slott och borggård letar vi oss via ett omfattande system av trappor ner tillbaka till staden och kvällens restaurangtips, Bratislava Flagship.
Största restaurangen i stan med plats för 500 gäster, de har i princip byggt in ett helt kvarter och gjort till restaurang.
Jag frågar efter mjölkfritt och får då rekommenderat fläskkött med ”dumplings”, i princip vitt bröd och någon slags sås med huvudingrediens kål.
Låt oss säga att det smakade "exotiskt" och nedsköljt med en halvliter öl var det fullt ätbart.
Vi lullar runt på lite stadsvandring efter maten och landar till slut på ett ”rock café”, herrejösses vilken sucker man är för den repertoaren får till och med Hard Rock Café att verka hardcore men ölen smakade i alla fall gott.
Därefter tillbaka till hotellet och välbehövlig vila inför morgondagens mastodontetapp.
Räddarna i nöden
En Björn med skitiga tassar är en glad Björn
Bratislava
Slottet och utsikten från kullen
De hade lite roliga statyer runt om i stan
