Dag 1: Väse, Sverige till Roskilde, Danmark

Sverige Måndag  Dateicon  29.07.2013 Danmark
Tigericon 678km

Vi sticker från Väse strax efter kl. 09 och härdar ut dryga 14 mil till BrålandaRasta.
Vi brukar annars stanna på rastplatsen i Mellerud men jag var i trängande behov av koffeinpåfyllning.

Ett tankstopp senare är vi i goa gamla Götebörrrrrrrg där vi stannar på Bäckebols köpcenter och hoppar in på Mediamarkt.
Björne vill handle ett par in-ear lurar till sin telefon att ha och lyssna på medan vi kör.
Vi passade samtidigt på att käka lunch då det började bli den tiden, jag hade ingen större aptit då jag av någon anledning kände mig rätt illamående.
Jag måste ha slagit något slags världsrekord i semestermage då det blir totalhaveri innan semestern ens börjat! Bara att hoppas att jag därmed fyllt kvoten.

Efter en dagens lunch hoppade vi på hojarna och flög vidare, Björnen hade fortsatt ledning och skenade iväg som om han fått rabies.
Med den vildsinta Tigern i släptåg slukades milen i ett nafs.
De två tidigare övernattningsställena, Tomasdal och Svalöv kändes dumt då vi bägge hade energi kvar så vi åkte vidare.
Jag tog med mig datorn in på ett tank/fika-stopp och vi började spåna på vad vi trodde oss orka med.
Vi satte målet till någonstans ikring Roskilde och letade upp ett trevligt litet hotell i Sorø där vi bokade rum från mackens caféhörna.

Då jag glömt att ställa om GPS:en från kortast väg till kortast tid fick vi oss en liten sightseeing genom Malmös ghetton och inte bara den genomsnittliga hudfärgen förmörkades utan även himmelen och vi fick fick några regnstänk på visiret.
Jag har alltid tyckt att semestern börjar när jag ser skylten ”last exit in Sweden” blinka ovanför vägen och hade denna gång bestämt mig för att försöka få den på bild.
Jag förberedde genom att stoppa kameran i sidofickan på jackan, det jag visst hade råkat glömma var att den sitter innan hastighetsbegränsningen för tullarna.
Riktigt så jävla kamikaze är jag inte att jag försöker ta foton i 130 km/h och duggregn på motorcykel så jag får nog nöja mig med minnesbilden tills vidare.

Det var dock bara i Svea rike som himmelen var mörk av regnmoln, då vi åkt över Öresundsbron och kom upp genom tunneln var det som att landa på en annan kontinent då solen strålade som en halogenstrålkastare.

Det var skönt att komma fram, mot slutet idkade jag massmord av insekter i så stor skala att det kändes som om det kröp i hela kroppen.
Efter att ha parkerat hojarna utanför fönstret, checkat in och gjort oss (mer) presentabla (folk är ibland så snorkiga på de ”finare” hotellen att man ibland faktiskt aktivt vill jävlas) så bänkade vi oss i restaurangen.

Kvällens supé bestod av oxfilé och trots att jag fattade det som att servitrisen uppfattade att jag var allergisk mot mjölkprotein fick jag inte bara in oxfilén MED kryddsmör utan även potatis som att döma av hur de såg ut hade kokats i smör OCH potatismos helt säkert gjord på BÅDE mjölk och smör.

Därför hade jag inte det minsta dåligt samvete när jag använde hotell fisförnäms linneservett för att krama ur smör ur oxfilén, en iskall Royal öl dövade iaf lite av besvikelsen.

Om man blir förstoppad av kött så kanske en måltid bestående av enbart kött kan lösa mina tillfälliga magproblem?

Väl tillbaka på rummet bokade vi in morgondagens boende på Gresham Carat Hotel i Hamburg.

 

 "Hemma" de närmaste tre veckorna.

Comwell Sorø

Dag 2: Roskilde, Danmark till Hamburg, Tyskland

Danmark Tisdag  Dateicon  30.07.2013 Tyskland
Tigericon 315km Totalt: 993km Ferryicon 19km

Revelj 08.00 följt av frukostbuffé, sedan ut på motorvägen mot Rødby och färjan över till Puttgarden och Deutschland.

Jag var tvungen att tvinga GPS:en att köra landvägen under gårdagen då den hemskt gärna ville åka färja Helsingborg-Helsingör så med någon slags snedvriden logik är det således naturligt att jag idag måste tvinga den att åka färja när den ruttar landvägen.
Ett splash & dash tankstopp och framme vid färjeläget i Rødby i lagom tid för att åka ombord på 11.45 färjan så det var bra tajming.

Ingen av oss hade blivit så hungriga ännu att vi tyckte det var läge för lunch så istället köpte jag en kopp kaffe för €3,8 (~35kr!).
Men i ärlighetens namn så var det också mer en liten hink än en stor kopp.

Vi lunchar efter ungefär halva vägen på Tyska sidan, självklart Schnitzel då det knappt finns annat att få längs vägen men det var heller inte fy skam och då portionen var dimensionerad efter en utsvulten lastbilschaufför var det då ingen brist på käk heller.

Vi checkar in på hotellet runt 15.30 och har i god ordning mötts av några regnstänk på vägen, detta är nämligen nu tredje året i följd det regnar på väg till Hamburg.
Förra året regnade det så mycket att vi fick förvandla rummet till torkstuga när vi kom fram så detta var helt ok.

Vi insåg när vi skulle bege oss mot centrum att avståndsangivelsen på hotels.com var något missvisande, möjligen var det under 3km till ytterkanten av centrum fågelvägen men då jag lämnat min raketryggsäck hemma hade det varit minst en halvmil att gå vilket inte kändes aktuellt.

Vi fick direktioner om hur vi skulle nyttja Schnellbahn av den hjälpsamma receptionisten så det var bara för mig att övervinna min aversion mot lokaltrafik och börja traska åt rätt håll.
Det var förvånansvärt enkelt att nyttja S-bahn faktiskt, bara att lösa biljett i en automat och hoppa på så det var en positiv överraskning.

Vi bestämde oss för att börja i ytterkant av centrum och traska inåt, jag hade grämt mig förra året att vi missade ”Beatlesplatz” vilket skulle ligga någonstans i närheten av Reeperbahn så det blev destinationen.
Denna gäckande Beatlesplatz gick dock inte att finna på turistkartan så vi fick försöka nyttja urinnevånarnas lokalkännedom.
Första människan kunde bra Engelska men ingen geografi och nästa kunde ingen Engelska men inte heller någon geografi, eller åtminstone hade han aldrig hört talas om någon Beatlesplatz.
Vi traskade således vidare bara för att 50 meter senare stå mitt på den!
Visserligen något av ett antiklimax då det mest bara var ett knippe pepparkaksformar på en stor stencirkel men visst underhållningsvärde i att en tvättäkta Hamburgare inte kan peka ut ett ”landmärke” på så kort håll att det hade gått att kasta sten på det därifrån vi stod när vi pratade med honom.

Vi traskade vidare längs Reeperbahn in mot centrum där jag inhandlade ett paraply som förberedelse inför Wacken då jag glömt packa ner ett samt en t-shirt som förberedelse inför onödig nakenhet trots att jag packat ett större antal.

Efter en Weissbeir på en uteservering på Reeperbahn som däremot motsvarade alla förväntningar så stack vi vidare mot sjön Alster och Paviljong Alex där vi traditionsenligt brukar inta kvällsmat.

På väg dit lyckas vi dock hitta på ett större tivoli mitt inne i stan så då fick det bli en liten avstickare in där, egentligen i jakten på en av min hemliga laster baconsnacks som är vanligt förekommande i Sverige men tydligen fullständigt okänt här.
Det blev dock ett trevligt litet strövtåg men den enda ”attraktionen” som prövades var pilbågsskytte där ingen av oss ens var i närheten av målet.
Björnen lyckades dock lite förvånande skjuta betydligt och succesivt bättre genom att följa mina instruktioner än vad jag klarade av att prestera själv.

Alex-traditionen blev dock bruten då servitören menade på att det var en omöjlighet att ta bort dressingen från en caesar-kyckling burgare och således blev varse att det däremot var fullt möjligt och väldigt enkelt att ta bort två gäster.

Kvällsmaten intogs då istället på Block Steakhouse där det inte var några som helst problem att ta bort både sourcream från bakpotatisen och coleslaw från kalkonfilén.
Servitrisen blev något överraskad då hon som svar på sin fråga om maten smakade fick som replik, ”ja, jag tar en likadan till” så det hör kanske inte till vanligheterna?
Helt fantastiskt gott var det och jag blev ungefär så mätt som man kan förvänta sig att en knatte som äter två huvudrätter borde bli, jag är förvånad att jag klarade av att gå till schnellbahnstationen.

Vägen tillbaka till hotellet via S-Bahn förlöpte lika smidigt som inresan och under tiden hade det börjat regna rejält så min €3.95 investering i ett paraply betalade sig på bara några timmar.

With absolutely no help from my friends.

Det är Robin Hood jag vill ha!

Dag 3: Hamburg till Heiligenstedten

Tyskland Onsdag  Dateicon  31.07.2013
Tigericon  68km Totalt: 1061km

Det är i princip omöjligt att få en överblick på GPS:en över hur man ska köra ut ur en stor stad och så även denna gång.
Men tre felnavigeringar och ett illegalt forcerat rödljus senare är vi uppe på A7 på väg mot Wacken.

De två senaste åren har det alltid varit kö på väg till Wacken på Autobahn från Hamburg men dessa lyste med sin frånvaro.
Istället åkte vi förbi ett tämligen fascinerande vägarbete där de gjöt ny väg (större delen av Autobahns vägbeläggning är betong och inte asfalt) med en riktig helvetesmaskin så stor och bred att de gjöt alla tre filerna på en gång.
Skyltningen för vägarbeten är faktiskt också lite kul för där filen går ihop och hastigheten sänks är det skyltat med en röd arg smiley och angivet avstånd tills vägarbetet är slut.
I mitten sitter en gul neutral smiley och på slutet är smileygubben grön och glad varefter det hela avslutas med en stor skylt med ”tack för er förståelse”.
Lite stil på det tycker jag!

Autobahnkörning i 130-140km/h massakrerade den Wackenflagga jag kitat hojen med fullständigt så den har numera rejält med battlescars.
Thorsten välkomnade oss precis som förra året med ett stort leende och ett fast handslag och Doris gav oss en kram innan Thorsten svängde upp dörrarna till garaget och vi bar in packningen.
Ytterligare en oerhört charmig detalj är att stövlarna vi köpte förra året stod uppställda på vårt rum när vi bar in bagaget!
Det är verkligen underbara människor bägge två så det kändes nästan som ett svek att vi var tvungna att meddela att vi inte kommer nästa år.

En dusch senare är vi på väg mot det vansinne vi känner som Wacken.
Om duschen kan för övrigt sägas att det är den mest aggressiva jag någon stött på.
Det finns ingen stor varmvattenberedare utan det sitter en elektrisk värmare för varje rum som verkar ha två lägen: kallt eller kokande.
Har man oförskämdheten att be om varmvatten så blir repliken –varmvatten? Du ska fan få se på varmvatten!
Först hörs ett ljudligt klick sedan är det bara att hålla sig undan bäst det går och försöka trimma temperaturen utan att bli skållad.

Vi strosar runt och bekantar oss med festivalområdet, det mesta är sig likt sedan föregående år så det är ganska lätt att hitta runt vid det här laget.
Vi hade tur med vädret och slapp regn under hela festivalvistelsen och åker med Thorsten ”hem” till Julianka kl. 21 .

Väl ”hemma” möts vi av ett litet skrålande ”Wackööööööön” från ett picknickbord i änden på hotellets parkering begav oss naturligtvis dit.
Det visade sig vara fyra mycket trevliga medelålders metalheads från trakterna kring Dortmund som frikostigt delade med sig av sina historier (på imponerande god engelska) och Warsteiner Pils.
Framåt 24-snåret avvecklar vi vår minifestival och kryper till kojs.

 

Wacken, med tanke på hur det senare ska bli kan detta tjäna som en "före" bild.

Blaas of glory

Det finns alltid en del kul grejjer vid sidan av musiken på Wacken. Detta är Wasteland warriors, något slags Mad Max kollektiv

Jag tror att något av det vi kom fram till var att Doro gör heavy metals variant av hissmusik och om inte Udo Dirkschneider är gud så är det i alla fall tillräckligt nära.