Som alltid var även denna resa helt oförglömlig.

Att inleda resan med gruppresan till Isle of man kändes också helt rätt, att låta någon annan styra upp allt och mer eller mindre gå och köra dit man blir tillsagd var rätt skönt i kontrast till att göra allt själv och givetvis var det också väldigt trevligt att ha så många reskamrater, det var ett skönt gäng.

Det var en otroligt maffig upplevelse att få vara med på TT:t även om den i mitt fall plågades av ganska svår migrän och en rejäl förkylning.
Definitivt en upplevelse jag kan tänka mig att göra igen och SMC:s resa var väldigt prisvärd, särskilt som jag fick avdrag för färjorna hem vilket jag inte såg som självklart med en "paketresa".

Öarna levde upp till precis alla fördomar jag möjligtvis kan ha haft om vädret, uppe i högländerna kändes det nästan som att vara tillbaka på Island väderleksmässigt.
Klim-kläderna kostade en förmögenhet men jag tycker ändå de börjar kännas värda pengarna, skulle jag ha strulat med regnkläder för varenda liten skur hela den här resan hade jag blivit vansinnig.
Jag ångrade faktiskt några gånger att jag inte tog med värmejackan men jag höll ändå värmen hyggligt så det är lite gränsfall om det varit värt att släpa runt på den hela resan för de dagarna jag tyckt att den varit användbar.

Den här resan handlade mer om naturupplevelser än turistande och där levererande den verkligen också.
Jag som egentligen bara blir gradvis mer sur för varje dag det regnar borde ha hatat det här annars med tanke på att jag tror det totalt sett landade på 4 dagar på öarna där det inte regnade någon del av dagen.
Men det gör jag inte, tvärtom var det värt varenda liten regndroppe för att se det jag såg på den här resan.

Det var också väldigt skönt att kunna ta det som det kom från ena dagen till den andra.
Jag hade ingen spikad rutt som jag hade förra året utan hade matat in ett större antal waypoints i Basecamp som jag kunde välja att lägga in i mina dagsetapper som det passade.
Jag hade gärna velat åka mer i Nordirland och på den Irländska kusten men jag hade inte velat offra något av det andra jag gjorde så på det hela taget är jag nöjd med rutten.
Att det blev så lite i Nordirland var till viss del för att det var svårt att hitta boende i Belfast som inte var fullständigt ruinerande men också för att jag ville spendera midsommarhelgen och min födelsedag i Dublin.
Med facit i hand var det helt rätt prioritering, Belfast var en intressant stad men Dublin blev jag helt förälskad i.

Just boende var det tveklöst största problemet jag hade under resan, förra året la jag mycket tid på att hitta prisvärda boenden men uppe i Högländerna var det svårt nog bara att få tak över huvudet och ställen som Skye var helt uteslutet kostnadsmässigt då de få boenden som fanns var kostade över 2500:- natten.
Jag lyckades ändå hyggligt men det här får jag nog säga är första gången som min brist på framförhållning straffat sig, i vanliga fall snarast lönar den sig sett till hotellpriserna.

Datsun-skrotningen på Isle of man var förstås väldigt trist men det är ändå den allvarligaste "olycka" jag varit inblandad i (åtminstone utomlands) sedan jag började med mc-touring så det är inte så illa.
Jag dröjde ett par månader innan jag fick besked ifrån försäkringsbolaget, först fick jag beskedet att jag bedömts som vållande och skulle på självrisken pålagd på nästa faktura men bara två veckor senare ville de ha kompletterande information om hur hojen stått parkerad.
Kunde inte motparten påvisa att jag varit vårdslös skulle olyckan klassas som en act of god (direkt citat).
Så blev det tydligen för efter det hörde jag inte mer om saken från försäkringsbolaget.
Däremot hörde Geoff, ägaren till Datsunen av sig och var väl minst sagt lite frustrerad över hur han blivit behandlad (av försäkringsbolagen, han har fortfarande inte sagt eller skrivit ett ovänligt ord till mig).
Då kostnadsförslaget på reparationen uppgick till £1734 (~18500SEK) så har han inget annat val än att ta det på sin försäkring och då gud tydligen bestämt att det inte är mitt fel så får han betala självrisken själv.
Eftersom jag ända sedan den dagen olyckan inträffade förutsatt att jag skulle få betala självrisken så gjorde jag helt enkelt så att jag förde över motsvarande summa till Geoff, det täckte inte riktigt den självrisk han hade men det hjälpte i alla fall till.

Tigern gjorde bra ifrån sig den här resan också och det faktum att den inte behövde någon olja och även hade en lägre snittförbrukning är antagligen en kombination av både lägre temperaturer och en lägre medelhastighet.
Då det var betydligt mindre motovägsåka på den här resan är jag bara ännu mer förvissad om att det inte finns någon bättre hoj för mig än min trofasta Tiger.

Avslutningsvis, semestern i siffror:

Kostnader för boende och bränsle (omvandlat till SEK).

Totalkostnad för bensin   5383:-
Billigaste bensinen Skottland 12.68:-/Liter
Dyraste bensinen Holland 16.21/Liter
Snittförbrukning   0.50L/10km
     
Totalt antal hotellnätter   21
Totalkostnad för boende (exklusive extra avgifter för frukost och parkering) 13297:-
Billigaste boendet Hartfield House, Applecross Skottland 389:-
Dyraste boendet Radisson Park Inn, Belfast Nordirland 1156:-
Snittkostnad   633:-/natt
Totalkostnad för (säker) parkering (ingick i rummet på alla utom tre boenden) 364:-

Övriga kostnader (omvandlat till SEK).

Vägtull England 33:-
Vägtull Irland 49:-
     
Färja Stena-Line Cairnryan - Belfast 445:-
Färja Stena-Line Rosslare - Fishguard 645:-
Färja Stena-Line Harwich - Hook of Holland 801:-
Färja Finnlines Travemünde - Malmö 1361:-