Dag 21 Applecross till Onich

Måndag  Dateicon  19.6.2017  Tigericon  301km Totalt:3681km  Ferryicon  Totalt:441km  Feeticon  4.19km Totalt:155.22km

Jag har saboterat ruttningen något då jag egenligen kalkylerat med Skye idag men jag är glad att det inte blev så för vädret är... väldigt Skotskt.
Tredje gången över Applecross var inte mycket roligare än de andra två gångerna men mitt omdöme kan ju förstås vara färgat av ovanstående.

Jag åker rakt österut mot Loch Ness och körningen är inte vare sig särskilt scenisk eller inspirerande men det går åtminstone fort nu när det är tvåfiligt.
Då det inte finns mycket att skriva om körningen kan jag istället skriva lite om de skyltar som exemplariskt finns vid sidan av vägen.

T.ex. har de stora LED-skyltar vid sidan av vägen på många ställen där det kan skrivas aktuell väginfo men då ingen sådan behövs används de istället för att göra trafikanterna uppmärksamma på motorcyklar.
Exempel: Tillåt motorcyklar att köra om säkert. Titta en gång. Titta två gånger. Tänk motorcykel. (Gör sig bättre på engelska.) och Titta i backspegeln efter motorcyklar.
När uppmärksammade Trafikverket någonsin motorcyklar annat än genom att beskylla oss för vårdslöshet och fortkörning?
Jag är grymt imponerad.
(Jag såg några dagar senare på ett reality tv program att statestiken för olyckor i Storbritannien är att motorcykliser står för 17% av dödfallen trots att de bara utgör 1% av trafikanterna.
Motsvarande siffror för Sverige är att vi utgör 1% av trafikanterna och står för 7% av dödsolyckorna så tvärr får ju slutsatsen man drar av det bli att för att Trafikverket ska satsa mer på MC-säkerhet behöver vi dö i betydligt större omfattning.)

Dessutom sitter det en konkret uppmaning (med avsändare polisen) på enkelfilig väg att inte hindra bakomvarande trafik utan använda mötesfälten till att tillåta omkörning.
Mer humoristiskt är dock att på alla ortsskyltar där ortsnamet slutar på ferry (färja) står det ett tillägg inom parentes (ingen färja).
Jag tycker det är så hysteriskt roligt att jag skrattar så jag håller på att köra av vägen varje gång jag ser det, jag menar vem fan får för sig att åka ner till ett ställe och leta efter en färja som man inte på förhand vet finns eller vet var den går?
Behövs den informationen verkligen?
Jag kan tänka mig ett liknande användingsområde i Sverige, t.ex. på Moderaternas valinformation så skulle det kunna stå "Sveriges nya arbetareparti (inget arbetareparti)".

Just som jag går in på A87:an ser jag ett slott precis vid sidan av vägen vilket jag inte kan motstå att titta lite närmare på.
Det visar sig vara Eilean Donan Castle, ett piktoreskt litet (i sammanhanget) slott från 1200-talet.
Självutnämnt som det mest fotograferade slottet i Skottland.
Inte för att förringa byggnadsverket men det beror nog rätt mycket på läget men klart värt ett besök.

Jag käkar lunch på donken i Fort William (inget fort haha) och det går fort då jag får ofrivilligt sällskap vid bordet av en gammal Indisk kärring som ägnar hela min måltid åt att mycket ljudligt kräkas i sin egen mun.
Då jag har migränkänning och redan är illamående själv gjorde det sannerligen inga underverk för aptiten.
Jag tar en dos migränmedicin och åker vidare.
Även den här gången kommer jag för tidigt för att checka in på Onich Hotel men inte värre än att jag kan fördriva den återstående tiden över en kopp te i hotellets restaurang.

När jag väl får mitt rum klockan tre lastar jag av packningen och börjar operation tork.
Det är lite konstigt med tanke på mitt frisyrval hur glad jag blir varje gång jag hittar en hårtork på rummet men jag svär att det är en bikers bästa vän.
Skorna är ju som vanligt genomdränkta och fötterna har jag inte haft någon känsel i sedan långt före lunch.

Ett strumpbyte och en skotorking senare känns allt mycket ljusare, inte bara har medicinen lyckats ta bort migränen, himlen har dessutom spruckit upp i strålande solsken.
Jag har inte sett en så här blå himmel på en hel vecka!
Jag kan inte låta bli att smyga iväg till vad jag egentligen tänkt ta på vägen imorgon, Skyfall road.

En väg i dalen Glen Etive, ett område så sceniskt att det förutom att ha figurerat i Bondfilmen Skyfall även varit skådeplats i filmerna Gladiator, Sherlock Holmes och självklart: Braveheart.
Jösses vilken natur och vilken underbar väg, även om det är enkelspår så är det med tanke på hur känd vägen ändå borde vara inte våldsamt mycket trafik och folk kör respektfullt.
Att solen steker från en klarblå himmel bidrar säkert men detta var nästan en andlig upplevelse, de som bara åker till platsen för Skyfall-fotot och sedan vänder missar en upplevelse utöver det vanliga.
Jag åker bokstavligen till vägs ände innan jag åker tillbaka och det finns inte en meter av den vägen jag hade velat skippa.

Jag tar den absolut mest självklara selfien vid Skyfall-stället på tillbakavägen och jag skäms inte för att säga att jag ägnade en halvtimme åt att vänta in rätt tillfälle och sprang som en idiot med kameran på tripod och självutlösaren på sitt maxläge 10 sekunder.
Jag tar inte ofta selfies men när jag gör är jag fan i eliten, det måste ha sett skitroligt ut om någon såg vad jag höll på med.


Applecross för tredje gången

Eilean Donan Castle (fotoförbud)





Loch Ness, ja det är bara en sjö och nej, jag såg inget monster

Glen Etive, makalöst vackert



Skyfall, Glen Etive. Här är förlagan.

Glencoe