Dag 3 Harwich, England till Douglas, Isle of man

Torsdag  Dateicon  1.6.2017  Tigericon  422km Totalt:1290km  Ferryicon  #3 127km Totalt:772km  Feeticon  3.62km Totalt:8.19km

Ytterligare en ren transportdag och här är det verkligen livsviktigt att vi kommer i tid till färjeläget då Steam Packet färjan över till Isle of man är fullbokad sedan flera månader tillbaka, missar vi den är det en katastrof.

Då vi tog beslutet redan under gårdagen att vi skulle åka parvis är det jag och Nisse som bildat team även idag och då vi kommit överens om en hastighet på runt 130km/h så innebär det inte den helt stora förändringen att slå av till 70mph.

Lite inspirationslöst käkar vi lunch på McDonalds men det lär bli tillräckligt med fish & chips på den här resan ändå misstänker jag.
Milen rullar på bra men det är stundtals lite svårt att anpassa sig till trafikrytmen då hastighetsefterlevnaden inte är hög (förutom där det finns kameror som mäter medelhastighet).

Vi korsar England utan incidenter och rullar in i ett hav av hojar på piren i Liverpool där vi anländer i god tid.
Det kommer att dröja ett tag innan vi blir fulltaliga då en av resenärerna drabbades av ett haveri när vi skulle ombord på färjan i Holland och hans hoj var död.
Diagnosen blev ett dött batteri men det var tydligen inte bara att få tag på i Harwich.
De lyckades dock till slut men de 45min som batteriet skulle stå på laddning måste tett sig oändligt med en hård deadline att passa, det fanns dock redan en backup-plan att lämna hojen, flytta över packningen och sätta sig på bönpallen men som tur var behövdes det aldrig.

Vi får vänta på piren väldigt länge innan vi kör ombord på färjan där fordonsdäcket för omväxlings skull var skräddarsytt för motorcyklar, här var det alla andra fordon som var undantagen.
Som tur är skiner åtminstone solen, rent av steker den så att det fräser i skinnet men hellre det än regn.

Tyvärr kommer migränen krypande under tiden vi står och väntar på piren så jag ser därför till att käka och leta upp ett ställe där jag kan ta medicin och vila under överfarten.
Sjögången blir bara värre och värre desto närmare Isle of man vi kommer och den stekande solen vi hade i Liverpool har förbytts mot mörka moln och regn.
Till slut gungar båten så mycket att de repstumpar de surrat hojarna med känns orimligt att det ska räcka och jag börjar nästan ställa in mig på världens dyraste spel av domino vid ankomst.

Men med tanke på att båten inte gör något annat än åker skytteltrafik fram och tillbaka borde man ju kanske lita på att det vet vad de gör och det var heller såvitt jag känner till inga skadade hojar när vi åkte av i Douglas vid 22.30 i totalt mörker och duggregn.

Vi har redan fått adress till dit vi ska bo och jag har följe av Nisse och en äldre gentleman från Dalarna vid namn Anders som ska bo hos familjen vägg i vägg.
Förvirringen var dock rätt stor när vi rullar in på rätt gata men inte hittar ett enda husnummer.
Som tur är så är kvinnan som vi ska bo hos ute och går med sin hund så situationen löser sig per omgående.
Även Anders värdinna möter upp på gatan så det var ett varmt välkomnande.

Vi lastar av hojarna och kryper till kojs.

 

Hamnen i Harwich

Färjeläget i Liverpool

Ombord på färjan