Torsdag  Dateicon  19.7.2018  Tigericon  532km Totalt:1403km  Weathericon

En ren transportdag.
Jag hämtar hojen hos gubben i kulsprutevärnet och drar iväg.

Större delen av dagen blir en ändlös plåga av 90 (bashastighet utanför tätort) och 60 (bashastighet tätort).
Tack vare att hastighetsefterlevnaden är minimal så är fortfarande medelhastigheten acceptabel annars hade detta varit helt själadödande.
Jag är faktiskt väldigt förvånad över att den Ryska infrastrukturen är såpass dålig då det är en nation väldigt orienterad runt sin försvarsmakt och det jag har sett hittills medger inte våldsamt effektiva trupptransporter.

Det enda lysande undantaget är motovägen M11 vilket är till 100% modellerad efter Tyska Autobahn förutom att det här är en tullväg.
Flerfilig motorväg med skyltad hastiget 130km/hm. Helt underbart.
Jag har ändå fått intrycket av att det finns en ganska stor medelklass i landet och fordonsparken ger defintivt också det intrycket så jag undrar om det är en principfråga att undvika betalvägar för Ryssarna då jag var i princip ensam på vägen.
Förutom jag var majoriteten av övriga fordon lastbilar men det var inte överdrivet många av dom heller.
Det kan knappast vara en kostnadsfråga för även om man skulle åka hela vägen från St. Petersburg till Moskva skulle det fortfarande bara gå på 200:-
Det la jag i tullavgifter på en halv förmiddag i Spanien.

Men att det även finns en stor del av befolkningen som har väldigt begränsade inkomster syns också tydligt då man färdas efter B-vägarna.
Man behöver inte åka särskilt långt förrän man ser en gammal gumma eller gubbe sitta längs väggrenen och sälja sylt, bär och svamp.

Jag hade en otrolig tur den här dagen då jag blåste förbi en radarkontroll i 70+ (troligen närmare 80) på 60-väg men räddades antagligen av att de redan fyllt avfartsfältet med alla fordon som fick plats där.
Att fånga fortkörare i det här landet måste vara världens lättaste jobb, egentligen behöver de inte ens mäta hastigheten, alla kör ju ändå för fort.
Senare på dagen drar jag förbi en polisbil på tvåfiligt i drygt 105 på 90-väg.
Jag körde pinsamt lagligt därefter tills den svängde av men jag är ändå förvånad att jag kom undan med det.

Regnet som prognosen visat skulle pågå hela dagen klarar jag mig trots allt ifrån större delen av vägen men under seneftermiddagen kommer det och desto närmare Moskva jag kommer desto mer ökar det i styrka.
Jag fördröjde medvetet min ankomst till Moskva genom fler och längre stopp för att inte änlända strax efter kl. 16 men frågan är hur mycket värre det hade kunnat bli då sista milen till hotellet tog en timme.

Jag hade väldigt medvetet valt Ibis som hotell pga att de har ett eget garage men receptionisten verkade tycka att jag var helt bombad som var beredd att betala de pengarna (R1900/natt ~265SEK) då det var väldigt mycket ursäkter och frågor innan platsen ordnades.
I förhållande till priset på rummet (<500SEK natten) så är det ju också fullständigt vansinne men jag har aldrig tyckt att det varit bortkastade pengar att veta att hojen står säkert och det gör jag inte nu heller.

Klockan är när jag väl installerat mig på rummet redan över åtta på kvällen och det regnar fortfarande.
Jag har inte tänkt ta ett enda kliv utanför hotellet om jag kan undvika det och det visar det sig att jag kan.
Äter en utsökt men löjligt dyr måltid i hotellets restaurang innan jag börjar pricka i sevärdheter för morgondagen på kartan.

 

Lunch någonstans mellan Novgorod och Moskva

Fredag  Dateicon  20.7.2018  Tigericon  0km  Feeticon  11,31km Totalt:66,87km  Weathericon

Jag käkar frukost och stövlar iväg mot resans absolut mest givna sevärdhet, Kreml.
Vädret fortsatt där det slutade igår och dagen börjar med ett lättare regn.

När jag väl letat mig till biljettförsäljningen är kön fullständigt astronomisk men det finns inte en chans att jag missar detta så jag inordnar mig med mina andra proletära bröder och systrar.
Det är trots allt lite tacksamt med mulet väder för det tar mig en och en halv timme att komma fram till luckan och på slutet börjar det regna ganska rejält.

Väl där är det en hel meny av saker att ta ställning till varav många hade tidsstyrt insläpp.
Jag ville defintivt in i rustkamaren men i övrigt var det väldigt svårt att ta ställning till vad man kunde tänkas hinna med.
Babushkan i luckan var antagligen rätt rutinerad för hon ger mig inte alls biljett till det jag säger att jag vill ha men den biljett jag faktiskt får visar sig ge mig inträde till allt som var öppet och det var inte dyrt heller.

Nåväl, efter detta var det bara att ställa sig i nästa kö vilket var en säkerhetskontroll och överstökad på ungefär en kvart.
Nu var det bara en kort promenad på Troiskayabron och genom Troitskayatornet och så var jag inne på gården i Kreml.

Väl inne på gården är Tsarkanonen omedelbart iögonfallande.
En bronskanon gjuten i slutet på 1500-talet med en kaliber på 89cm och en vikt på 39 ton.
Var och en av kanonkulorna framför kanonen har en vikt på 1ton men är enbart dekorativa då kanonen är konstruerad för att avfyra druvhagel i den mån den någonsin varit menad att avfyra något men den ska enligt legenden åtminstone ha provskjutits.

Ett mer tragiskt öde mötte den intilliggande Tsarklockan.
Det är världens största klocka på 6.14 meter och 216 ton men den har aldrig ringt då en brand utbröt då den fortfarande låg i sin gjutgrop och då de av förklarliga skäl använde vatten för att släcka elden sprack klockan och en skärva gick ur som bara den väger 11.5 ton.
Klockan låg kvar orörd i sin gjutgrop i över hundra år.
Napoleon sägs ha velat ta den som krigsbyte 1812 men var oförmögen att lösa det logistiska problemet.
Den har även vid någon tidpunkt fungerat som ett kapell med den utslagna skärvan som dörröppning.

Den franske diktaren Voltaire har hånande skämtat om att Kremls två största skatter är en kanon som aldrig avfyrats och en klocka som aldrig klämtat.
Han har ju visserligen en poäng men oavsett funktion är de åtminstone vackra som konstverk betraktat.

Tyvärr var Ivan den stores klocktorn avstängt så förutom ett par mindre utställningar var det mest kyrkor som var öppna för besök.
Jag kan väl på något sätt beundra arkitekturen i de ryska ortodoxa kyrkorna men då de till skillnad från övriga kyrkor mer eller mindre övergett fönster till förmån för mer yta att måla ikoner på så blir det väldigt mörkt och dystert.
Det kontrasterar oerhört från den oftast vita exteriören och de gyllene domerna.

Kremlinpalatset var en oerhört ståtlig byggnad och även om man av förklarliga skäl inte fick gå in där var det ändå rätt märkligt att bara vara där.
Överhuvudtaget var det som uppväxt på åttiotalet under det kalla kriget en extremt bisarr känsla att nu ha kunnat sätta sig på hojen och åka till hjärtat av Sovjet och (nästan) fritt kunna ströva runt inne i Kreml.
Det är ju trots allt hem för Amerikas mäktigaste man.

Rustkammaren var verkligen ett överdåd av skatter men trots allt guld och silver var det inte det som imponerade mest på mig.
Som namnet antyder var det vapnen och rustningarna som jag tyckte gav mest med samlingen av kungliga hästdragna vagnar som god tvåa.

Efter besöket i rustkammaren så tar jag en omväg via parken tillbaka över Troitskayabron och ut från Kreml genom Alexanderträdgården och bort till den okända soldatens grav där jag bommar vaktavlösningen med minst möjliga marginal.
Röda torget var också en oerhört mäktig upplevelse med Uppståndelseporten, Kreml, Leninmausoleet, Vasilijkatedralen och den oerhört vackra exteriören på gallerian GUM.
GUM som i sin fulla betydelse översatt betyder statligt varuhus är numera en privatägd galleria med idel märkesbutiker.

Det gav mig en djup själslig frid att spendera kvällen mittemot Lenin på gallerians uteservering avnjutandes likör från en sedan länge befriad sovjetstat.
Skål för kapitalismen kamrat!

 

Kreml






Tsarkanonen

Tsarklockan

Presidentpalatset

Rustkammaren. Det var egentligen fotoförbud men tydligen gick kameran av i mobilen några gånger av misstag.



Alexanderträdgården och den okända soldatens grav

Röda torget

GUM

Lördag  Dateicon  21.7.2018  Tigericon  0km  Feeticon  17,18km Totalt:84,05km  Weathericon

Idag har jag siktet inställt på Vasilijkatedralen och Leninmausoleet.
När jag väl kommer fram till Röda torget är det avspärrat, av alla uniformer att döma för någon form av militärparad.
En Rysk maktdemonstration har jag inget som helst intresse av så det får istället bli världens längsta omväg till Kristus frälsarens katedral.

Även om jag sett den under hela min vistelse då den dominerar hela statsbilden gjorde det ändå inte att jag var ett dugg mindre imponerad när jag stod vid foten av den.
Tveklöst resans hittills mest imponerande byggnad, rentav ett av de vackraste byggnadsverk jag sett i hela mitt liv.
Tydligen var den ursprungliga planen att det här skulle byggas ett Sovjetiskt palats frontat av en 100 meter hög staty av Lenin.
Moskoviterna gick definitivt vinnande ur det lotteriet oavsett trosbekännelse.
För omväxlings skull imponerade även interiören stort och en tur upp i tornen bjöd på en magnifik utsikt över stan.

Resten av dagen gick i finkulturens tecken då jag i samma kvarter hade både museet för Europeisk och Amerikansk konst (vilket inte gav mig så mycket trots verk av både Matisse, Renoir, Rembrandt och Picasso) och granne med det Pusjkinmuseet för bildande konst.
Det senare innehöll förutom traditionella konstverk även helt makalösa skulpturer och om inte det var tillräckligt var även byggnaden oerhört imponerande.

Det här med att käka lunch när det finns saker att se och göra har jag tydligen svårt för så det bli Donken igen för nu var det bara hypersnabb energipåfyllning som gällde.
Det blir ytterligare en kväll på Boscos uteservering men då jag anser redan ha uppfyllt min plikt gentemot våra Baltiska grannar blev det en whisky till ölen den här gången.
Sitter kvar och njuter av kvällen en stund innan jag går omvägen via Old English Court tillbaka till hotellet.

Käkar kvällsmat efter vägen på ett café vars absolut enda merit var att det låg granne med O'Donoghue's Pub.
Det utgår inga poäng till den som kan räkna ut vad jag drack till efterrätt.

En minst sagt speciell bil

Kristus frälsarens katedral

Utsikten från tornen

Museet för Europeisk och Amerikansk konst

Pusjkinmuseet för bildande konst, jag var långtifrån den enda som kommit på den idén




Ryska stadsbiblioteket frontat av en staty av Fjodor Dostojevskij

Old English court

Jag tog väldigt många bilder på Vasilijkatedralen