Dag 2 och 3 Hirtshals, Danmark till Seyðisfjörður, Island

Tisdag-Onsdag  Dateicon  29-30.07.2014  Tigericon  5km Totalt:432km

Efter en rejäl frukost åker vi ner till hamnen och ställer upp i tillsammans med de andra hojarna, det var fortfarande två timmar kvar tills vi skulle åka ombord så det fanns gott om tid att insupa atmosfären och spana in "konkurrensen".
Det fanns verkligen alla typer av motorcyklar, allt från små sporthojar på gatdäck, en Guldvingetrike med släp ändå upp till öken-kitade offroadhojar som mest såg ut att vara där som en uppvärmning inför nästa års upplagda av Dakar-rallyt.

Efter att vi spänt fast hojarna, checkat in och burit vårt bagage till hytten bär det av till taxfreebutiken där vi provianterar förnödenheter innan vi går tillbaka till hytten och sätter på en film.
Vi hade blivit förvarnade att det i princip inte finns något att fördriva tiden med på färjan så jag har tagit med mig min reselaptop och en portabel hårddisk fylld till bredden med filmer.
Framåt kvällen tar vi oss i kragen och letar upp en av restaurangerna ombord för en matbit och vår första kontakt med Färöiskt öl (vilket överlag är den bästa öl jag någonsin druckit), efter maten tar vi kvällen och kryper till kojs.

Så här långt har det varit en angenäm resa men det skulle jag senare konstatera att det berodde på att vi följt Norges kust, framåt klockan fyra på morgonen vaknar jag av att det känns som om någon kastat in mig i en torktumlare, det var uppenbart att vi nu var ute på öppet vatten.
Jag som är en riktig landkrabba kände det som att jag nästan var tvungen att hålla fast mig i sängen för att inte ramla ur så det var definitivt färdigsovet för mig.

Som tur är hade vi förbetalt frukost och lunch för hela resan för annars hade vi antagligen inte ätit speciellt mycket, vi kändes oss ganska avslagna bägge två tack vara sjögången men vi lyckades i alla fall till slut att släpa oss ur sängarna och ner till frukostbuffén.
Det var inte direkt någon trängsel i restaurangen så antagligen var vi inte de enda som kände av sjögången, Björnen var mer illa däran än jag så han lyckades bara få ner en skiva melon innan han kastade in handduken och gick tillbaka till hytten.

Jag tyckte själv att jag stod pall riktigt bra tills jag gjorde misstaget att titta upp bara för att få se en person göra en riktig kaskadspya mot någon som desperat försökte fånga uppkastningen på volley i en påse.
Resultat: Spelare 0 - Spya 1.
Jag smyger lika Rosa Pantern förbi personalen ut ur restaurangen med lite mat till Björnen nere i hytten.

Att ligga ner hjälper mycket mot sjösjuka så vi fortsätter på den inslagna banan med en ny film på datorn.
Vi kollar på film till lunch där vi träffar en Skotsk biker som heter Paul som vi först hälsat på redan på färjan från Göteborg.
Han introducerade oss till sen Svensk kille som hette Joakim och en Tysk som hette Dieter som allihop delade hytt med Paul på färjan.
Joakim åkte på en Africa Twin vilket gjorde mig lite nostalgisk eftersom det var en hoj jag bytte upp mig från till Tigern och även om det var en riktig bjässe till hoj så saknar jag den.
Joakim hade kittat sin hoj med de mest brutala motorbågar jag någonsin sett, det var rena älgstaketet så i likhet med Paul hade han uppenbart inte gör avsikt att glida runt på ringvägen han heller.
Vi sätter oss i Skybaren och utbyter nummer ifall någon skulle behöva hjälp på Island och drack några öl. En och annan hojanekdot utbyttes självklart också.

Till slut känner vi ett behov av något mer substantiellt än öl så vi går till den enda restaurangen som fortfarande är öppen bara för att konstatera att allt som fanns där var smörgåsar.
Inte den optimala kosten för en mjölkallergiker som jag då jag helst vill undvika att spendera resten av resan på toaletten.
Jag frågar personalen om det möjligtvis finns något annat och de säger att de ska ordna något från köket (som egentligen borde vara stängt).
Björnen och Pauls (som tuggade på sina torra smörgåsar) uppsyn när den här gudinnan till restaurangpersonal kom med en grillkyckling med ugnsbakad potatis till mig var helt obetalbar.
Det och det faktum att jag storligen imponerades av att personalen på färjan talar alla språk som mänskligheten känner till gör att jag har ett bestående gott intryck av personalen på MS Norrøna, jag ger mig fullständigt fan på att även om det skulle dyka upp en trekkie på färjan som snackade Klingon finns det någon bland personalen som kan det med.

 

Väntan på att borda färjan i Hirtshals.

Jag är inte någon morgonmänniska.

Fastsurrning av hojarna på färjan.

Såhär spenderade vi större delen av överfarten, filmen på datorn är The best bar in America, en rätt kul film faktiskt.

Färjan gjorde ett snabbt stopp i Torshavn på Färöarna innan den åkte vidare mot Island..

Kyckling! Happy Happy Joy Joy!