Dag 11 Venedig

Torsdag  Dateicon  08.08.2013  Tigericon  0km

Vi drar ut på stan på förmiddagen och försöker leta upp biljettkontoret som säljer biljetter till ”the grand canal tour”, nu är det inte helt lätt att ens med karta för två geografiskt hämmade individer att hitta till ett specifikt ställe i Venedig så jag tror att det tog oss drygt två och en halv timme att leta upp det.
Då skall i och för sig sägas att vi likt Hans och Greta tröstade oss med godsaker längs vägen.
Vi bokade in oss på kanalturen kl. 14 . Jag hade lite svårt att hålla masken när hon skulle bokstavera Jensen för guiden i telefon så lät det mer som om hon läste upp menyn på en pizzeria.
Vi bestämde oss sedan i brist på andra specifika destinationer att leta upp träffpunkten för avfärd innan vi letade upp ett ställe för lunch.

Gissa om vi hittade dit? Nej, självklart gick vi vilse i Venedigs gränder igen och var nu så hungriga att vi tröstade oss med lite kinamat, vi trodde oss trots allt ha en hygglig uppfattning om var vi skulle ta vägen. Så visade sig också vara fallet och vi kom fram till upphämtningsplatsen i god tid.

Klockan blev så 14 och vi bordade en sjötaxi som vår guide hade rekvirerat för ändamålet och gled runt i Venedigs kanaler under broar så låga att man fick ducka för att inte bli dekapiterad.
En mycket angenäm upplevelse och åtminstone stundtals lite sjöbris som svalkade från den alltjämt stekande solen.
Det var ganska fascinerade att se kanalsystemet från ”rätt sida” då de har skyltar och trafikljus precis som för vägtrafik. Men så är ju också kanalsystemet deras väg, på fast mark inne i Venedig är inte ens cyklar tillåtna (åtminstone såg vi inte en enda på två dagar).

Efter kanalturen letade vi oss in på Piazza San Marco och köade oss in i Basilika di San Marko.
En mycket vacker byggnad men helt klart i amatörligan jämfört med Duomo i Milano, man blir ju fort bortskämd!

Men utsikter kan man trots allt aldrig få nog av så vi tog en tur upp i klocktornet för att se staden från ovan, av någon märklig anledning var även denna utsiktsplattform 65 meter över marken precis som taket på Duomo.
Utsikten var förvisso magnifik och det kanske var lite naivt att tro att man skulle kunna se dem men från den höjden ser man ingenting av det spindelnät av kanaler som korsar hela staden.

Efter detta irrade vi mest omkring innan vi till slut hittade en restaurang där man kunde få en kypare att förstå att en turist ville ha en pizza utan ost och inte mer ost (det är gott om amerikaner här), så således har jag även checkat av boxen pizza i Venedig. Björns omdöme summerar som vanligt upplevelsen: ungefär som hemma fast med mindre flôt.

Vi börjar därefter dra oss tillbaka mot hotellet och mellanlandar bara på ”The Irish pub” igen då jag var väldigt nyfiken på en drink kallad ”irish car bomb”, dock hade jag inte riktigt läst på då det var en liten Guinness med ett snapsglas vid sidan med hälften Baileys och hälften Jamessons whiskey. Således fick Björnen dricka halva bilbomben medan jag åt upp Guinnessen, den smakade bättre idag än igår så hemska tanke men snart kanske jag är av med min ”fear of the dark”.

Ett pitstopp i ett snabbköp senare drar vi tillbaka till hotellet, vid det här laget har jag blåsor under bägge fötterna och ryggen värker fortfarande lite sedan marksyningen på Stelvio så vi bestämde att vi var nöjda med vår Venedigvistelse.

Björnen käkade glass vid inte mindre än tre tillfällen dagen till ära och fick två (positiva) responser på sin Wacken T-shirt.

 

Marcusplatsen, Piazza San Marco

Marcuskyrkan

Även om jag är en landkrabba kändes det definitivt som om man borde uppleva Venedig från kanalerna.






Utsikten från klocktornet på Marcusplatsen