Dag 12 Venedig, Italien till Ljubljana, Slovenien

Fredag  Dateicon  09.08.2013  Tigericon  315km Totalt:2019km

Som tur var det ett litet molntäcke över himlen när vi checkade ut vilket gjorde att det bara krävdes 6 pauser för att inte få en infarkt när vi skulle bära tillbaka bagaget till garaget och hojarna.
Jag är väldigt nöjd med mina packväskor, de är jättebra på att transportera saker i men de är definitivt inte gjorda för att bäras längre sträckor.
Vi hade kunnat ta en båttaxi för det facila pricet av €70 för en transport på drygt 800 meter, då tröstäter jag hellre en lyxmiddag för de pengarna. Venedig är väldigt charmigt men billigt är det inte.

Vi letade oss ut på Autostradan mot Slovenien och Vršič passet. Som vanligt köer med jämna mellanrum och som vanlig kör Italienarna lika aggressivt som Tyskarna men avsevärt sämre så det gäller att hålla fokus.
Efter att ha betalat oss igenom den sista vägtullen innan vi åker av Autostradan har vi därmed betalat totalt €32 för nöjet att stå still på deras Autostrador.

Vi jagade runt på tre olika ställen för att försöka få tag på en Vignette (dekal som visat att man betalat vägskatt). Jag förklarade att jag gladeligen skulle betala för en bil (€15 istället för €7.5) bara för att få det avklarat men det vägrade de sälja och hade inga för motorcyklar. På tredje stället lyckas jag till slut köpa två stycken för motorcykel, glad i hågen kommer jag ut med dem i handen och ger den ena till Björn som ställer sig väldig frågande till varför jag köpt Vignette för Österrike... Det var väl själva fan!

Vi får således strunta i det och åka över gränsen utan och påbörja vår färd mot Vršič passet, vägarna är helt underbara när de mot en bakgrund av bergsmassiv slingrar sig neråt, redan innan vi nått Vršič var detta den mest underbara åkning jag någonsin upplevt. Vi var nästan ensamma på vägen och inte en husbil i sikte. När vi sedan åker in mot passet blir det bara bättre, jag tror att det kom några regnstänk när vi åkte över passet men kan inte utesluta att det var mina egna glädjetårar.

Väl över på andra sidan svänger vi in på en bensinmack och får tag på de åtrådda Vignette-deklerna. Anledningen till att vi nojjade så mycket över dessa var att jag läst i Motormännens tidning om någon som hade fått en faktura på €800 för att ha missat att köpa Vignette och den kostnaden ville vi väldigt gärna slippa.

Vid inchecknigen på hotellet blir vi otroligt väl mottagna och efter en uppfräschning frågar vi efter ett bra ställe att käka kvällsmat. För att ta oss dit korsar vi en otroligt charmig stadskärna som det var lite synd att vi inte kunde lägga mer tid på. Destinationen var ett matställe som hette Spajza, en mycket ”fin” restaurang även estetiskt som serverade traditionell Slovenisk mat. Jag tog rökt ankbröst som förrätt och baconlindad kanin till huvudrätt. Björn tog dagens soppa som förrätt och unghäst som huvudrätt. Helt ok käk även om jag tyckte det mer eller mindre råa ankbröstet växte lite i munnen för varje tugga. Det lokala ölet Lasko var även det mycket njutbart. Priserna var i princip som Venedig men sedan var det ganska hög klass på restaurangen också.

Vi gjorde en liten stadsvandring och tog en hygglig omväg tillbaka till hotellet med stopp på vägen för efterrätt i form av Sorbet, hurra för glass jag kan äta!

På väg mot Vršič passet




Paus på pass, det var otroligt fin natur så jag förstår varför folk parkerar bilarna och fotvandrar i det här området.

Vršič




{eventgallery-image event='114074136301771868677@6458243244089302881' file='6458244295262583122' attr='image' mode='lightbox' crop='false' thumb_width='640' cssclass='' }

Den hett åtrådda Vignetten för Slovenien

Ljubljana

Spajza

Ljubljana by night